Nu har jag läst klart augustimånads bokcirkelbok, Låt den rätte komma in. Och den var helt fantastisk. Jag hade faktiskt inte läst den här men allt annat av John Ajvide Lindqvist. Och nu kan jag känna mig lite snopen över att jag alltid har tyckt att Människohamn är den bästa boken av Lindqvist. Nu har jag en ny favorit.
Jag tycker mycket om John Ajvide Lindqvists förklädda författarskap. I skepnanden av att vara skräckförfattare så är han en stor samhällskritiker. Och i Låt den rätte komma in, så är det förorten Blackeberg som åker på en slev. Även utanförskapet som är till viss del Ajvides signum. Oskar och Eli två 12-åringar som finner varandra. Den ena mobbad i skolan och den andra en vampyr. De håller krampaktigt i varandra och den ena behöver den andra för att kunna leva. Men boken är också otäck eftersom den tar upp det förbjuda, pedofili. Eli har ett rätt så konstigt förhållande till en vuxen man. Men så är Eli egentligen inte ett barn. Hon säger själv att hon är ingenting. Varken flicka, pojke eller ett barn.
Jag kommer att skriva mer under bokcirkeltråden. Där jag även kommer att svara på frågorna. Men just nu så ska jag låta en oerhört bra bok sjunka in först.
Läs även andra bloggares åsikter om bok, böcker, John Ajvide Lindqvist, recension



